Vet liksom inte vad jag ska tro, tänka, göra snart... När man tror sig känna att allt faller på plats så rycks marken plötsligt undan igen... Varför?? När man känner att det känns bra, så bara måste något raseras eller?? Jag har aldrig påstått att allt är lätt, går spikrakt, men någongång måste man väl kunna ta sig över kullen/berget eller??
Just nu känns det inte så. Och sen är det en sak till jag funderar över; Varför kan inte människor glädjas med någon?? Varför ska alltid avundsjukan ta överhanden?? Är det nödvändigt? Vem vinner och framförallt VAD vinner man på det??
Vet snart inte vem/vad man kan lita på egentligen. Näe, ska nog börja hålla ALLT för mig själv hädanefter och i första hand rå om skrotan och mig själv. Men det vill man ju inte. Man vill ju finnas för sina nära och kära eller?? Som du förstår är det ingen bra dag idag... Men nu ska jag jobba vidare, har nu fått lite kaffe i mig så det känns nog snart lite bättre!! Ha en bra dag därute!!
Kram
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar