Tänkte på det förut som en god vän sa för ett tag sen; Varför är det så viktigt att ha en fasad utåt som man tror att folk förväntar sig av oss? Bara för att man har barn så kan väl ingen ställa sig upp med handen på hjärtat och vara ärlig genom att ha ett kliniskt rent hem, vara pigg och allert alltid, hinna med att göra saker med våra barn på deras lediga tid varje dag?? Eller är det bara jag som inte fixar det?? För dygnet har ju dock bara 24 timmar oavsett hur mycket man kanske vill göra???
Jag tror inte man får ihop det ens om man är två i hushållet..... Jag har tröttnat på att det SKA vara på ett visst sätt, men ärligt; hur MÅNGA har det så i verkligheten??? Då menar jag; ett skinande hem, ingen liggande tvätt, (om man har hus) en oklanderlig trädgård, fixa middag (tar ju en stund med för och efterarbetet oxå!) samtidigt som man ska umgås/leka/skjutsa/ läxor och ja allt du kan tänka dig med barnen innan kvällsrutinerna drar igång för att sen ha en "mysig" kvalitetstid på kvällen???? Ehh, vår tid räcker då sannerligen inte till för allt det VARJE dag..... Och mår min skrota sämre för det??? Skulle inte tro det!!!
Idag btw så mår hon lite bättre... Men hon tar sig för pannan hela tiden och (inte klagar MEN) säger att hon har ont i huvet.... *stackarn* Sitter nu och väntar på att läkaren ska ringa så får vi se hur vår dag kommer se ut....
Återkommer senare!
Kram
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar