Stackars lilla skrotis.... Hon har jättebulan "allan" i skallen.... Hon har nog rätt ont, då hon normalt sett inte klagar över att hon har ont nånstans, men det har hon gjort ikväll... Sover oroligt gör lillan också. Hoppas bara hon får sova natten igenom så underlättar det nog för henne...
Känns så maktlöst när de har ont och är såpass små att man inte riktigt vet "hur" de har ont... Kan själv tycka det är svårt när läkare och dyl frågar; "Hur ont har du?" Jaa, vad svarar man på det? Eller: "Hur känns smärtan?" Allt sånt är väl så väldigt individuellt eller??? Jaja, nog om det.
Ska försöka sova lite brevid min lilla skrota och hoppas hon orkar sova hela natten!
Kramar
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar