Har nyss avslutat ett mindre trivsamt tele samtal... Verkligeheten kommer alltid ifatt en eller?? jag är såå trött på att vi inte kan lägga det förflutna bakom oss... *snyft* Men vad gör man inte för att (iaf försöka!!) skydda sina barn?? Jag har nu fått gå igenom en hel del av det jag mest av allt vill glömma igen och det är jäkligt tugnt...
Trodde nog att (med tanke på hur bra det nu är) det skulle vara mindre svårt att prata om vissa saker, men icke tydligen...
Men jag försöker se på allt som är/blivit bra och längtar efter min "lilla" skrota som jag sen ska hämta i em för lite mys tid härhemma!!! *lääängtar*
Näe, ska försöka "dränka mina sorger" genom att ta tag i lite jobb istället och tänka att det bara återstår några timmar innan mammas hjärta kommer hem!!!
Ha en fin dag därute allihopa!
Kram
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar