När tiden står stilla...

Har nu hunnit länge gå och fundera över olika saker. Trodde nog bensäkert att tiderna förändras. Men inte här inte... det är lite tragkomiskt tycker jag. Trodde nånstans att trångsyntehet (ja det kanske låter starkt men det är så jag känner faktiskt!) kanske försvinner med tiden. Men så är inte fallet... Min kära stad jag kommer snart åter!!!!!! *längtar*

Själv har jag förändrats nåt enormt (tack å lov till det bättre, eller??? *ler*) och det är jag både glad och framförallt stolt över!!!

Idag har min supertrotsiga lilla skrota fått "böta" några slantar i burken... Hehehe... Den växer sig sakta men säkert!!! ;) Alltså jag har varit så förskonad mot trotserier men nu tror jag snart hon tar priset... Men hon är ändå världens underbaraste!!!! Hon vägrar de där små enkla sakerna bara för att hon kan liksom och jag blir vantokig... Bör väl tillägga att även jag får böta någon slant emellanåt då det kan hoppa ett "fel" ord ur munnen på mej också... ;) Som sagt högen i burken växer.... ;)

Idag har skrotan faktiskt fått klara sig med "bara" mamma och ja så har ju morfar varit här och röjt (bokstavligt talat!!) men inga kompisar... Jag tycker faktiskt det kan behövas emellanåt och det kommer bli en hel del lek och bus var å varannan dag framöver ett tag så jag tror hon inte lider alltför mycket... Men hon har tyckt det både varit trist och skönt faktiskt!!!

Men imorgon då smäller det när "little E" från dagis kommer... *phu* Det kan nog bli en upplevelse... ;) Näe, men det är kul när de har roligt barnen!!! Så jag tror jag tar en bra bok och går och lägger mig nu så jag orkar med morgondagen + allt ris jag måste/vill kratta undan efter att min käre "papps" har gått loss med röjsågen idag!!! ;) ;)

Natti-natti på er därute!!

Kram